Styvmorsviolen

Söndagstankar....
 En kung gick ut i sin trädgård för att njuta av solens ljus och sina vackra växter. Till sin förfäran fann han att träden, buskarna, blommorna och till och med de sträva gräsen höll på att vissna.
-Varför är det så här? frågade han eken, och fick svaret att den inte ville växa om den inte kunde bli lika hög som tallen.
Kungen vände sig till tallen, som var torr och förtvinad, och ställde samma fråga.
-Jag kan inte trivas om jag inte kan bära vindruvor som vinrankan, svarade tallen.
Vinrankan höll på att dö därför att den inte kunde blomma som rosen.
Kungen blev mer och mer betryckt. Han vandrade planlöst omkring. Till slut råkade han på styvmorsviolen som blommade lika vackert som tidigare.
-Vad är det som gör att du fortsätter att blomstra när alla de andra träden och växterna torkar? frågade han den lilla oansenliga blomman.
-Jag tog för givet att du ville ha en styvmorsviol när du planterade mig, svarade blomman. Om du hade velat ha en ek eller en tall skulle du planterat dem. Eftersom du satte mig här tycker jag att det bästa är att vara det du vill att jag ska vara, sa styvmorsviolen. Jag kan inte vara något annat än det jag är och jag gör mitt bästa för att vara mig själv.

Buddistisk berättelse (Ur 99 berättelser)

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln